Time to wake up
Dags för ett nytt inlägg igen då. Mitt i veckan, hälften avklarat, hälften kvar.. Känner mig ganska sliten och trött, somnar kring ett-snåret på natten och väckarklockan ringer strax före klockan sex då jag inte har sovmorgon. Nej, jag måste bättra min själdiciplin och bättra mig med sömnen!
Vilken tur för mig att jag har sovmorgon imorgon så jag kan skjuta upp på det mer (att bättra mig), det är något jag har blivit bra på nu på sistonde. Hur många dagar har jag inte tänkt höra av mig till Roger och säga när jag vill att han ska sko Vinka? Hur länge har jag inte tänkt höra av mig till Anneli för att säga att jag gärna vill komma för att träffa och rida Envis? "min" Enis.. Saknar honom (och Anneli) som tusan! Hur mycket sjukter jag inte upp allt pluggande så jag har panik (eller njae, kanske inte panik men nära inpå) dagen före? Vad har hänt med mig egentligen? Förr så tog jag tag i saker och ting på en gång, gjorde bort läxor och dyl tidigt så jag slapp ha allt liggande. Det är tragiskt och se hur jag blundar och bara skjuter allt framför mig. Måste, måste, måste bättra mig!
Sen vill jag bara säga att MIN HÄST ÄR BÄST! Nu tänker ni som har häst: "nejnej, min är bäst!". Ja, jag håller med er också, för er är eran häst bäst (förhoppningsvis). Men min häst är bäst ändå.. för mig..
Hon kanske inte springer snabbast, hoppar högst eller dansar vackrast fram på ridbanan. Hon kanske inte har det perfekta proportionerna, fina steget eller högst poäng på utställningar. Hon har kanske inte den vackraste färgen, längsta manen och tjockaste svansen. Men titta bortom prestationer och utseende så har hon det bästa temperamenet (okej, lite bitchig ibland då) och varmaste hjärta som finns. Det är min ponny det <3 För mig är hon bäst, precis som hon är!
Det spelar ingen roll om hon någonsin kommer sänka rekordet (jag syftar på ponnytrav, men om ni t.ex. tävlar i hoppning så ta det som hoppa högst), vinna alla lopp osv. Jag kommer inte älska henne mer eller mindre för det, för jag älskar henne med hela mitt hjärta redan. Hon presterar nog i mina ögon genom att bara var den hon är, att alltid finnas där, gnägga glatt åt en när man kommer, trösta en när man är ledsen, listan kan bli lång...
Jag hoppas innerligt att ni andra också kan känna så med era hästar/foderhästar/sköthästar/älskligshästar, att det inte spelar någon roll hur någon annan ser på ens häst, att det inte spelar någon roll vad de presterar på tävlingar för i ens egna ögon är ens egna häst BÄST!
Vinka kommer alltid vara bäst i mina ögon, min bitch, mitt flumm <333
where there's pain, there's still feeling and where there's feeling, there's hope
I'm sittig here, looking at some pictures from the summer and I realize that I never have miss a summer like I miss the summer of 2008
Vilken tur för mig att jag har sovmorgon imorgon så jag kan skjuta upp på det mer (att bättra mig), det är något jag har blivit bra på nu på sistonde. Hur många dagar har jag inte tänkt höra av mig till Roger och säga när jag vill att han ska sko Vinka? Hur länge har jag inte tänkt höra av mig till Anneli för att säga att jag gärna vill komma för att träffa och rida Envis? "min" Enis.. Saknar honom (och Anneli) som tusan! Hur mycket sjukter jag inte upp allt pluggande så jag har panik (eller njae, kanske inte panik men nära inpå) dagen före? Vad har hänt med mig egentligen? Förr så tog jag tag i saker och ting på en gång, gjorde bort läxor och dyl tidigt så jag slapp ha allt liggande. Det är tragiskt och se hur jag blundar och bara skjuter allt framför mig. Måste, måste, måste bättra mig!
Sen vill jag bara säga att MIN HÄST ÄR BÄST! Nu tänker ni som har häst: "nejnej, min är bäst!". Ja, jag håller med er också, för er är eran häst bäst (förhoppningsvis). Men min häst är bäst ändå.. för mig..
Hon kanske inte springer snabbast, hoppar högst eller dansar vackrast fram på ridbanan. Hon kanske inte har det perfekta proportionerna, fina steget eller högst poäng på utställningar. Hon har kanske inte den vackraste färgen, längsta manen och tjockaste svansen. Men titta bortom prestationer och utseende så har hon det bästa temperamenet (okej, lite bitchig ibland då) och varmaste hjärta som finns. Det är min ponny det <3 För mig är hon bäst, precis som hon är!
Det spelar ingen roll om hon någonsin kommer sänka rekordet (jag syftar på ponnytrav, men om ni t.ex. tävlar i hoppning så ta det som hoppa högst), vinna alla lopp osv. Jag kommer inte älska henne mer eller mindre för det, för jag älskar henne med hela mitt hjärta redan. Hon presterar nog i mina ögon genom att bara var den hon är, att alltid finnas där, gnägga glatt åt en när man kommer, trösta en när man är ledsen, listan kan bli lång...
Jag hoppas innerligt att ni andra också kan känna så med era hästar/foderhästar/sköthästar/älskligshästar, att det inte spelar någon roll hur någon annan ser på ens häst, att det inte spelar någon roll vad de presterar på tävlingar för i ens egna ögon är ens egna häst BÄST!
Vinka kommer alltid vara bäst i mina ögon, min bitch, mitt flumm <333
where there's pain, there's still feeling and where there's feeling, there's hope
I'm sittig here, looking at some pictures from the summer and I realize that I never have miss a summer like I miss the summer of 2008
Skriv till mig
Postat av: Sanna
Söt! =D
Trackback
